GlobalGarbage

Stockholm fick i februari i år priset Europas miljöhuvudstad eftersom staden själv har satt upp det ambitiösa målet att vara helt fossilbränslefri vid år 2050. Europeiska kommissionen valde Stockholm som vinnare med följande motivering: "Staden har ett integrerat förvaltningssystem som garanterar att miljöaspekterna beaktas i stadsbudgeten, driftsplaneringen, rapporteringen och övervakningen. Ungefär 95 procent av befolkningen bor närmare än 300 meter från grönområden som förbättrar den lokala livskvaliteten, möjliggör rekreation, vattenrening, bullerminskning och förbättrad biologiska mångfald och ekologi. Staden berömdes för sitt omfattande program för kommande förbättringar av sådana områden, bland annat anläggandet av nya badstränder".

Detta var första gången det prestige fyllda priset delades ut och Stockholm kommer ha benämningen Europas miljöhuvudstad under år 2010 följt av Hamburg 2011.

I början av december nu i år ska världens stater samlas i Köpenhamn för ett möte där man ska försöka komma överens om ett nytt klimatavtal. 1997 hölls ett liknande möte i Kyoto, Japan, där man kom fram till hur man skulle hantera utsläppsproblemen. Nu har ungefär 200 länder skrivit på protokollet som började verka under 2005 efter det att Ryssland skrivit på. Värt att notera är att USA ännu inte har godkännt avtalet.

Följande sammanfattning av Kyotoprotokollet går att finna på Energimyndighetens hemsida:

Vid ett möte i Kyoto år 1997 lyckades en rad länder enas om att reglera utsläppen av:

• koldioxid (CO2)
• metan (CH4)
• kväveoxidul (N20)
• fluorkolväten (HCF)
• perfluor-väten (PFC)
• svavelhexafluorid (SF6)

I Kyotoprotokollet lovar industriländerna att minska sina utsläpp med drygt fem procent i genomsnitt under åren 2008-2012, jämfört med 1990 års nivå.

Olika mål
Länderna får själva avgöra hur man ska nå sina mål. Olika länder har olika mål och EU-länderna har sinsemellan gjort en inbördes fördelning av utsläppsminskning i unionen.

Trädde i kraft
För att Kyotoprotokollet skulle bli giltigt krävdes att minst 55 länder skrev på protokollet. De länder som skrivit på måste dessutom representera minst 55 procent av industriländernas utsläpp av koldioxid år 1990. Eftersom Ryssland och USA tillsammans svarar för mer än 50 procent av industriländernas utsläpp var åtminstone ett av dessa länder tvunget att godkänna protokollet för att det skulle gälla. När Ryssland skrev på i november 2004 innebar att Kyotoprotokollet kunde träda i kraft den 16 februari 2005.

Vad innehåller protokollet?
Kyotoprotokollet innehåller tre s.k. flexibla mekanismer som går att samarbeta kring för att genomföra projekt som minskar utsläpp av växthusgaser. De två första är de s.k. projektbaserade mekanismerna. Alla tre har det gemensamt att ett land kan dra nytta av utsläppsminskningar som genomförts i andra länder:

• Gemensamt genomförande (Joint Implementation, JI) innebär att industriländer har möjlighet att genomföra åtgärder i andra länder, som har åtaganden enligt Kyotoprotokollet, och tillgodoräkna sig utsläppsminskningarna.
• Mekanismen för ren utveckling (Clean Development Mechanism, CDM) innebär att industriländerna genomför projekt i länder utan egna åtaganden i Kyotoprotokollet. Det betyder i allmänhet i utvecklingsländer.

• Handel med utsläppsrätter är ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser. Genom utsläppshandel blir det möjligt att genomföra utsläppsminskningar i det land och i den anläggning där det kostar minst.

Sveriges åtagande
Under perioden 2008-2012 ska de svenska utsläppen av växthusgaser vara minst 4 procent lägre än utsläppen år 1990. Enligt Kyotoprotokollet får Sverige egentligen öka sina utsläpp med upp till 4% men Sverige har en egen klimatstrategi med mål på både kort och lång sikt.

Svenskt klimatmål
Klimatmålet på kort sikt är att minska de svenska utsläppen av växthusgaser under perioden 2008-2012 till 96 procent av utsläppen år 1990. Det långsiktiga klimatmålet innebär att utsläppen för Sverige bör vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter* per år och invånare år 2050. Efter år 2050 ska utsläppen fortsätt att minska.

*Mått på mängd växthusgaser, där bidraget från varje enskild gas har räknats om till den mängd koldioxid som har samma inverkan på klimatet.

Åk kollektivt!

Ett självklart miljötips! Så självklart att jag är förvånad över att vi inte skrivit om det tidigare (kanske för att vi hoppas att det är lika självklart för alla). Här i Sverige har vi ett brett utbud av kollektiva transporter som tar oss dit vi vill när vi vill (oftast i alla fall). Att ta bussen eller tåget i stället för bilen när du ska någonstans tar bort mycket av trafiken på vägarna och minskar avgaser och utsläpp. Det hjälper även din ekonomi, även om buss- och tågbiljetter är onödigt dyra och man kan diskutera om huruvida det inte borde vara gratis, då det ändå är billigare än bensin! Att många av Sveriges bussar drivs av biogas är ännu ett stort puls i kanten. Under 2008 släpte Skånetrafikens alla resor sammanlagt ut 40 000 ton koldioxid. Skånes totala koldioxidutsläpp från persontrafik beräknades till 1 miljon ton.

Tycker du inte om den kvava luften i bussarna? Ta cykeln istället, bättre och billigare än buss och du får motion på köpet! Går det ingen buss dit du ska eller från där du bor? Försök samåka med familjemedlemmar eller grannar och spara både pengar och på miljön på det sättet.

Det har kanske inte jätte mycket att göra med miljön, men ändock ett bra tips! En Podcast är ett radioprogramsliknande (eller tv program beroende på vilken du väljer) spår som du laddar ner gratis från iTunes till din iPod (har du ingen iPod? Då kan du enkelt lyssna eller titta på dem på datorn). Klicka in dig på iTunes Store (via iTunes såklart!) och sedan på Podcast, därifrån söker du på ett ord eller liknande och får upp olika alternativ.

Det är ett snabbt, smart och smidigt sätt att få nyheter eller annat direkt till din iPod. Den drar betydligt mindre energi än din tv eller radio så du bidrar ändå lite till att förbättra miljön. Kolla in Scientific American's 60-Second Earth för en bra Podcast ur miljöperspektiv.

Londons borgmästare, Boris Johnson, följer Sveriges exempel och vill börja utvinna biogas från stadsbornas sopor. En dryg miljard från Londons avfalls- och återvinningsförvaltning ska under tre år se till att staden får den infrastruktur som behövs för att matavfallet ska kunna omvandlas till bränsle och minska avfallen och öka återvinningen.

Genom att utvinna biobränsle ur avfall kan man både minska avfallsproblemen och de utsläpp av växthusgaser som sker vid förbränningen. Dessutom får man ett bränsle som ger betydligt mindre utsläpp av växthusgaser än till exempel etanol. I Sverige används gasen till exempel för att driva bussar.

Källa

Åter igen prydde vi skolan i planscher. Denna gång med chockerande fakta blandat med lätta miljötips, allt för att fira världsmiljödagen som går av stapeln idag!

Förväntningarna på FNs miljömöte i Köpenhamn senare i år är både höga och låga. Självklart hoppas vi på tuffa mål som alla länder kommer sträva efter att uppfylla även om det verkar lite allt för över optimistiskt i dagens läge. GreenFinger är en rörelse (mycket lik Earth Hour) som startades för att visa politikerna att jordens befolkning bryr sig om miljön och är beredda att göra de ändringar som krävs för att vi ska komma underfund med de problem vi har skapat.

Projektet går ut på att människor världen över skickar in bilder på deras händer med ett grön målat finger och den sak som de helst vill rädda från den undergång som klimatförstöringarna hotar att skicka över oss, står skrivet mitt i handen i grönt. Allt från skogarna, isarna, hemstäder till familjer är nämnda i de 3 360 "gröna fingrar" som skickats in så länge. Bilderna kommer att skickas till ledande politiker när miljömötet i Köpenhamn närmar sig.  

Här är några av GlobalGarbage's favoriter: